:: här bor täljhästen ::

Kanske minns ni att jag gick på kurs på Nääs i vintras. Sedan dess har jag haft en omonterad täljhäst liggandes på golvet i hallen.  Inte så värst praktiskt. Men man vänjer sig. Det kändes aldrig lönt att montera den eftersom jag ändå inte hade en bandkniv, men på det semesterbesöket på Sätergläntan såg jag till att ändra på det. Genast blev täljhästen både monterad och målad, jag valde svart eftersom den skulle passa in i min etta som redan är brokig med massa olika färger och mönster.

:: en krona av kruståtel ::

Kruståtel heter gräset. Det har jag precis fått lära mig. Stjälken är vackert röd och det växer precis överallt i Abisko. Även om man inte kan binda kransar så vill man bara lära sig eftersom det är så vackert gräs. Ganska yvigt till att börja med, men efter en stund kom jag in i hur jag skulle lägga buntarna för att det inte skulle spreta åt alla håll och kanter. Det är samma teknik som när man binder blomsterkransar att lägga om håret på midsommar. Busenkelt. Och väldigt dekorativt.  

:: hexagoner ::

Nu är jag hemma igen från fältarbetet Abisko för den här gången. Hexagonlapptäcket som blev sommarens fält-handarbete har vuxit ytterligare. Nu är det cirka 100x100 cm, uppemot 200 lappar tror jag, men när några kanterna jämnats ut med fler hexagoner så kommer den bli lite mer rektangulär.

Eftersom jag befarade att lapptäcket inte skulle räcka som handarbete där uppe så tog jag med mig en sjalstickning också. Och tur var väl det för jag hann både sy upp alla hexagoner och maska av sjalen innan jag var hemma igen. Sjalen började jag på när jag åkte tåget hem från Sätergläntan mitt i sommaren när jag var i behov av en enkel tågstickning. Det är samma mordor-mönster som jag stickat tidigare,  så det var lätt att bara köra på med slätstickningen.

:: Abisko i augusti ::

Forskningsstationen till vänster och lapporten till höger

Nu är jag i Abisko igen sen i lördags. Första dagen ute i fält var underbar, jag gick upp längs en jokk för att ta vattenprover med jämna mellanrum. Vädret var kanon och jag hittade till och med lite hjortron så här sent på säsongen, som jag kunde koka två burkar sylt på. Efter det har arbetet gått sämre. Eller, arbetet som jag gör nu går bra men jag har snarare upptäckt fel som jag gjort och att några av dataloggrarna som jag placerat ut i början på sommaren inte loggat som den skulle. Det är jäkligt tråkigt och jag känner mej nere för att viktig data gått förlorad. Det är kanske inte så konstigt att saker och ting går snett någon gång, men jag har alltid haft det så bra här upp i Abisko vilket nog gör att det känns extra tungt.

Den vackra lilla stjärnbräckan (Saxifraga stellaris)

Stordalen, en palsmyr med permafrost utanför Abisko där massor av forskare från hela världen jobbar med klimatexperiment inom växtekologi, metan- och koldioxidflöden från marken och vattendragen. 

:: folkdräktskurs del II ::

Jag hade på förhand bestämt att jag ville sy en tröja och valet föll ganska direkt på en från Västergötland (på första fotot) från sekelskiftet 1700-1800. Den är väldigt nätt med kort liv och ganska korta ärmar. Eftersom jag ska använda den med mina vanliga kläder och inte till folkdräkt så kan man sy den i vilket material man vill.

Efter halva kursen råkade jag glömma systemkameran hemma hos mina föräldrar så resten av tiden plåtade jag något suddiga foton med mobilen istället. Gillis fru Monica var dessutom flitig med kameran, och tog massor med bilder under kursens gång, så jag lånade hennes foton från deras hemsida.  På den nedersta bilden är jag så gott som färdig med tröjan och jag kände mig så sjukt nöjd att jag både känner mig fin i den och att jag hann klart på en veckas kurs. Det återstår lite arbete med att sy knapphål i vid handleden, sy fast rosetter och dekorera med garn längs alla kanter (som man kan se på översta bilden). Så än har ni inte sett sista bilden av min tröja!

:: folkdräktskurs ::

Sista semesterveckan spenderade jag på kurs i folkdräktssömnad på Bjärehalvön i Förslöv för Gillis Jimheden. Oj vad jag sydde. Säkert 10 timmar om dagen. Att man kan få tennisarmbåge (eller -axel i mitt fall) om man syr med för lång tråd förstår jag nu. Det ligger mycket arbete bakom ett plagg som är handsytt, uppskattningsvis har jag lagt ner ungefär 50 timmar och då återstår detaljer som knapphål vid handleden med mera. Innan jag klippte i det vita klädet så sydde jag två toiller och gjorde ändringar tre gånger. Själva förarbetet med toiller, utprovning, ändring av mönster, tråckling tar upp en stor del av arbetet innan man slutligen får sätta sig ner och sy. Det är sannerligen guld att få hjälp att ändra mönstret av en en erfaren skräddare som är expert på folkdräkter och bygdedräkter.

Några kursdeltagare började på nya projekt medan andra fortsatt med pågående. Min bordsgranne Lena var mitt uppe i att sy en folkdräkt från Järvsö. Jag blev helt betagen i hennes goffrerade kjol i livkjolen från Järvsö. Ylletyget skimrade så otroligt vackert. Många nya ord har jag lärt mig. Goffrera är ett av dem. I SAOB från 1929 kan man läsa [GOFFRERA] (i sht i fackspr.) inpressa ett mönster i (siden, sammet, band, papper o. d.); krusa (ett band, remsor o. d.); äv.: pressa skarpa, varaktiga veck i (tyg).  Goffreringen skedde för hand, vanligen öfver strumpstickor
 

Vi fick proffshjälp att prova in och prova ut av Gillis, om och om igen så att våra toiller och plagg skulle sitta rätt. Det här inlägget blev visst så långt att jag visar mitt syprojekt i nästa inlägg. 

:: oro av lönnnäsor ::

På landet hängde lönnlövsnäsorna i stora klasar. Förra sommaren gjorde mamma en fin krona av näsor så nu ville jag göra en jag med. Hon hade koll på en lönn med vackra röda fröställningar och som hade tre- och fyrdubbla näsor. Vi satt ute till sent på kvällen och trädde näsor på tråd. Tyvärr är det svårt att ta med sig en ömtålig oro på tåget så jag lämnade min oro på landet, där den fick hänga i deras växthus. Visst är det vackert med den förgängliga slöjden!

Inspirerad av Avigans oro så gjorde jag tidigare i sommars en oro av blommorna från renfana och blommor från tistel.

:: semester i yllebroderiets tecken ::

Semestern har många timmar att brodera på. Nu är den tyvärr slut, semestern alltså, och det är nästan yllebroderiet också. Aldrig hade jag trott att det skulle gå så snabbt, jag hade tänkt att jag skulle få suga på den här broderikaramellen hela hösten.

Förra helgen var jag med mamma och pappa i deras stuga på Österlen. Jag gick på bästa loppisen i Simrishamn, broderade en massa och sov i deras mysiga växthus. Vi satt ute och åt frukost, lunch och middag i skuggan eftersom det var så varmt. Mycket mer än så behövs inte för att göra semestern härlig!