:: den heliga familjen och kurser ::

Den heliga familjen är en materialsats för ett skånskt yllebroderi som jag köpte i somras när jag var på Hemslöjden i Landskrona. Jag tog några stygn på det i höstas men sen har det blivit liggandes orört fram tills för några veckor sen, då fick jag ett ryck och kunde knappt lägga ifrån mig nålen under en veckas tid. Frenetiskt broderade jag så att jag till och med fick ont i axeln. Det är rätt länge sen jag hade en större dyna på gång och det känns härligt att broderilusten kommit tillbaka efter en stunds frånvaro.  Jag gillar formspråket och färgerna på den här åkdynan, det är liksom målat med stora penseln.

Det är också jätteroligt att jag ska ha kurs på två nya ställen i vår. Nästa helg åker jag till Fårfest i Kil för första gången, och jag är superpepp på att träffa ullfolk, prata slöjd och hålla i en workshop där.  Kursen på fårfesten blev otroligt nog full innan jag ens hunnit tipsa om det här på bloggen.

I april kommer jag att hålla en helgkurs på Östergötlands hemslöjd i Linköping och i sommar är jag inbjuden att hålla en veckokurs på Hemslöjden i Skåne i Landskrona igen, jätteroligt!

Helgkurs i skånskt yllebroderi (Anmälningsinfo finns på deras hemsida)
Tid: 16-17 april, 9.30-16
Var: Hemslöjdsgården Linköping
Pris: 1300 kr + material
Sista anmälningsdag: 29 mars

Veckokurs i skånskt yllebroderi (Anmälningsinfo finns på deras hemsida)
Tid: 8-12 augusti, kl 10-16
Var: Hemslöjden i Skåne, Landskrona gamla stationshus
Kostnad: 2.500 kr, material tillkommer

:: farmors gamla garn blir islandströja ::

Ända sen Maria för ganska länge sen började sticka sina islandströjor som hon anpassar efter eget tycke för färg och passform har jag varit sugen på att sticka en islandströja jag med. Sedan mer än två år har arvegodset från farmor legat bortglömt alafossgarn undanstoppat i min spånkorg. Det var inte alls meningen att de skulle glömmas bort för jag var superpepp redan då på att sticka, det bara blev så.

Jag googlade och googlade och sökte igenom Ravelry för att förstå varför jag inte hittade något mönster till Lopis garn Hespulopi, tills jag kom på att titta på antalet meter garn per 100g. Då insåg jag att garnet Hespulopi någon gång sen 80-talet bytt namn till Álafosslopi. Av någon oförklarlig anledning är ändå mina gamla garner (vitt, brunt och mörkbrunt) liite tjockare trots att de har samma metertal per 100g.

De båda bruna nyanserna har fått åka tillbaka ner i spånkorgen, istället har jag köpt en ljusgrå och en ockragul till mönsterstickningen. Mönster och färgidé har jag nästan snott rakt av från Marias fantastiska lopapeysa med skillnaden att hennes basfärg är ljust beige. Grunden till mönstret är Ístex lopi nr 131 som jag anpassat efter mina egna mått med hjälp av den fiffiga och gratis mönsterkonstruktionsverktyget som är skapat just för islandströjor. En gång fick jag repa upp kroppen som blev alldeles för stor eftersom jag var lat och inte gjorde någon riktig provlapp innan jag gjorde mönstret men det var verkligen överkomligt eftersom det går så snabbt att sticka med så tjockt garn och stickor.

:: Dalhemslejonet i sin fulla prakt ::

 

I början i februari var det inlämning av alla rutor och bårder till Dalhemstäcket och Skepptunatäcket så att de ska kunna sys ihop (bilder på de andras rutor kommer i ett eget inlägg). Tänk att det gått fyra månader sen Maria och Amica drog igång projektet att rekonstruera de två medeltida täckena, det har sannerligen varit en rolig och lärorik resa att följa med på. När jag började med intarsiabroderiet hade jag svårt att föreställa mig hur det skulle bli när remsorna av gyllenläder kom på plats och hur den vita bården ramade in arbetet.  Det kändes som att slutförandet låg mycket långt fram i framtiden.

 

Remsorna av gyllenläder är fastsydda med läggsöm och känsliga så de tål inte väta eller att man pillar för mycket, därför har det inte gått att våtsträcka ut broderiet när det väl var klart.

På baksidan ser man vilka delar som är intarsia och vilka som är applikation. 

 Och att alla intarsiadelar är sydda två gånger; först hopsydda och sedan kom läggsömmen ovanpå.
 

En kvalificerad gissning är att jag lagt 50-60 timmar på broderiet som är 55x55cm stort. Eftersom hela Dalhemstäcket består av 12 rutor plus välarbetade bårder så förstår ni vilket stort team work det varit. I arbetet måste man även räkna in växtfärgningen av tygerna som Maria och Amica gjort själva, uppritningen av mönstren och att gyllenlädret skurits i tunna tunna remsor (vilket var väldigt tidskrävande enligt Maria).

 

:: äntligen Slanted Sleeven ::

För tre veckor sedan blev jag äntligen klar med min senapsgula slanted sleeven. En senapsgul kofta har jag drömt om sedan min förra Deco-kofta blev klar för snart två år sedan och jag fick det gula garnet i ett byte med Tant Kofta. Det har minst sagt varit en tålamodsprövande kofta att sticka eftersom jag fått repa upp två gånger på grund av för stor. Förra våren stickade jag klart hela bålen på en slanted sleeven - den blev för stor och den repades upp. Efter det misslyckandet började jag istället sticka på en Ramona cardigan. Den blev också alldeles för stor och fick repas upp. 

Först efter dessa två misslyckanden trillade polletten ner att jag börjat sticka lösare än förut, framför allt avigvarven är lösa. Logiskt sätt borde jag sticka med smalare stickor på avigvarven men eftersom jag är dum-lat så gjorde jag inte det utan la upp maskor för ännu en Slanted sleeven men i en mindre storlek. Även denna blev lite för stor men nu på tredje försöket kände jag att det är tillräckligt bra. Nog för att jag är tålmodig, skam den som ger sig osv, men nån måtta får det vara.

Hej vinterblek som en vampyr och tårar som rinner så fort jag kommer ut i lite kyla och blåst.

Jag har hört många säga att man kan torktumla det stickade så att det krymper lite grann och skulle gärna vilja göra det med min kofta. Jag vill gärna ha tips från er! Vilket program och hur länge? Torktumlaren i vår tvättstuga har ingen temperaturangivelse utan endast tre program att välja mellan (helt torrt, torkskåpstorrt osv.). Tips mottages gärna!

Mönster: Slanted sleeven av Ankestrick. Storlek M.
Stickor: 3 mm
Garn: Soft Donegal Tweed (merino) av Tant Kofta 266 g, 6 nystan
Ramona-koftan stickades med dubbelt garn så när det repades upp var garnet, på vissa ställen, alldeles tvinnat och tjorvigt så jag var rädd att koftan skulle dra sig och att det skulle bli en ojämn stickyta men efter en handtvätt verkar det övertvinnade garnet ha lugnat ner sig.

När jag nu ser tillbaka på alla dessa koftförsök och frånvaron av dem på bloggen så  uppmärksammade jag att antalet blogginlägg förra året sjunkit till hälften jämfört med åren innan. Tråkigt! Nu ska det bli andra bullar och jag tänker blogga mer om pågående projekt. Textilt hantverk är tidskrävande, det vet ni, och att då bara visa de färdiga alstren och ingenting om mödan där bakom är helt missvisande.