Nej jag har inte hamnat i koma eller emigrerat till långtbortistan. Jag har bara börjat på mitt nya jobb som doktorand och så lär jag mig hur det är att bo i Stockholm. Hitta en hörna som inte redan är upptagen ni vet.
Och så bor jag inneboende på systers + familjs soffa. Och alla mina saker (läs: garner, tyger, pyssel) finns inte hos mig utan utspridda hos vänliga själar som har lånat mig förvaringsutrymme. Det blir således inte mycket handarbetat gjort. Men när abstinensen var som störst i lördags gick jag på Annikas releasefest och köpte Välkommen till virkligheten. En robot håller nu på att virkas fram, men jag har inga smågarner att göra detaljerna av. Suck. Nåja, det finns ju faktiskt värre problem här i världen.
En annan vänlig själ – Upprepat – aka min byteskompis från nåldynebytet har gett mig en utmärkelse. Tack snälla!
1. Jag blev plösligt blyg o vågade inte komma ut som bloggare när jag var på Annikas releasefest .
2. Permafrost, ekologi och landskapsutveckling i Arktis upptar min tid som doktorand.
3. Tunnelbana i morgontrafik får mig att må illa.
Lycka till!
SvaraRaderaGrattis till doktorand tjänsten, så häftigt med Arktis. Och så långt ifrån vad jag trodde att du sysslade med förutom broderier!
SvaraRaderasåhär överlever du tunnelbanan:
SvaraRadera1. iPod
2. stickning/virkning/broderi
fördel om du bor långt från city och därmed har chans på en sittplats.
lycka till ! :)
Hoppas att du hittar ett eget hörn och en egen vrå snart så du kan fortsätta att pyssla och virka och sticka!
SvaraRaderaVälkommen till Sthlm :-)
SvaraRaderaJag var också på Annikas release och vågade inte "komma ut". Knasigt det där med plötslig och omotiverad blyghet...
Om du inte bor alltför långt från jobbet kan du cykla! Visserligen är folk galet aggresiva i trafiken, men det är iaf ett skönare sätt att starta dagen på...
Jag och Gunilla var också på Annikas releasefest, inte vågade vi komma ut heller. Kunde ju ha blivit värsta bloggpartyt!
SvaraRaderaGudrun