:: hemmabryggeri ::

Fläder
Under våren och sommaren har pojkvännen och jag gått bananas på att göra-själv. Jag har i och för sig alltid gillat att sylta och safta. Nästan varje sommar brukar jag göra fläderblomssaft men i år har jag även gjort rabarbersaft, sått en himla massa basilika och vi har bryggt maskrosvin och eget öl.Vi gjorde ett försök på mousserande fläderblomsvin, men något gick snett i jäsprocessen så vi fick tyvärr hälla ut det vinet. Fläder- och rabarbersaften fryser jag in, och är riktigt läskande att dricka stora glas av nu när det är värsta värmeböljan.

BasilikaBasilikan har jag skördat fler gånger och den bara fortsätter att växa. Via Pinterest hittade jag tips på hur man ska klippa örter. Basilikans blad växer parvis och när plantan har 4-6 bladpar kan du börja skörda, och man kan klippa av ner till det andra bladparet. Klipp precis ovanför (det andra) bladparet eftersom det har bra växtkraft att skjuta ny stjälk nära blad. Det viktiga är man inte bara knipsar av bladen, utan klipp av hela stjälken.

Basilikan är supergod att ha i sallader och tomatsåser, men den mesta av basilikan har vi gjort pesto av. Olivoljan och pinjenötterna byts ut mot ekologisk rapsolja från Österlen och solrosfrön.  Peston har jag sen fryst in i iskuber och när den är helt hård, efter ungefär 2 dagar lägger jag den i en stor burk med smörpapper emellan. Så jäklar bra!


Frusen pesto

Vin och öl - damejeanner
 Maskrosblad

Vinetikett

maskrosvinselfie
#maskrosvinselfie
Receptet på maskrosvinet gjorde vi i en kombination av receptet som följer med vinjästsatsen och det här receptet. Öl har vi testat att göra både den enklare bryggvarianten med ölsats och den lite roligare och mer ölbryggeriaktiva extraktbryggning. Igår ställde vi ner både vin och öl i källarförrådet. Det kommer bli en härlig höst när man kan bjuda över vänner, spela brädspel och dricka egenbrygd veteöl. När man väl börjat göra sin egen mat och dryck är det svårt att sluta!

:: spinna garn sticka kofta ::

kofta

I början av sommaren började jag sticka en kofta av mitt egetspunna garn. Garnet är långt ifrån perfekt men glädjen och nöjet att sticka i garn som jag tillverkat själv är omätbar. Eftersom ullen köptes in för flera år sedan av en kvinna som håller till på västkusten så har jag ingen möjlighet att komplettera den. Garnet tog slut när jag stickat ett par korta ärmar och nedanför brösten, så det är så koftan stor koftan får bli. Nytt garn behövs för att kunna sticka muddar, krage och knäppslå. Den åskmolnsgrå engelska longwool som jag köpt för ändamålet och spunnit passar tyvärr inte i färgen eftersom den är färgad och därför jämngrå. Det är kanske inte så konstigt att ofärgad ull är snyggast ihop med annan ofärgad ull, det kommer därför att behövas en naturgrå, med naturlig melering för att det ska passa med resten av koftan. Dessvärre kommer det att dröja några månader innan jag kan fortsätta med koftan. Sen några månader tillbaka har jag nämligen ont i nacke och axel, det klassiska stället att få ont på när man jobbar för mycket vid datorn, och att spinna på slända är väldigt påfrestande på just de muskler och leder som jag har ont i.

kofta


spinna garn
spinna garn

:: båda har strumpor men ingen har skor ::


raggsockor

Någon gång i mitten på maj stickade jag klart ett par restgarnssockor, som jag fortfarande inte fäst trådarna på. Det blir en hel massa trådar när man stickar med restgarner. Sån tur är så syns ju inte trådändarna, så jag kan lugnt blogga om dem utan att mitt ofullständiga arbete syns. Mönstret är det vanliga bassockomönstret som jag alltid kör med och garnet är en salig blandning av melerade garnet, Fabel och några andra. För några år sen stickade jag flera par melerade sockor, men nu har jag liksom lessnat lite på de självrandande och försökte bli av med restgarnerna. Några små nystan tog slut, men det är fortfarande en del kvar. Sockorna är stickade med två färger parallellt, när ett nystan tog slut så fick ett annat ta vid. Och så fortsatte det tills raggisarna var färdigstickade. En härligt galen blandning.

raggsockor

I morse blev mina Socks on a plane-raggisar färdiga. Jag började sticka på dem i Portugal och de som följer mig på instagram har sett dem där både en och två gånger. Garnet kommer från en sockblank som jag fick i bytet med Tant Kofta och som hon har färgat. Jag älskar hur färgen skiftar från mossigaste mossgröna till himmelblåaste himmelsblå. Den lila flätan i kombination med det fina garnet gör att ett par vanliga raggsockor plötsligt känns ovanligt fina och lyxiga. Avmaskningen är stretchig, och det var verkligen bra (och enkelt) att lära sig eftersom tå-upp-raggisar är en ny favorit.

Mönster: Mitt eget bassockmönster och Socks on a plane
Stickor: 2,5 mm
Garn: Restgarn och sockblank från Tant Kofta


raggsockor
raggsockor
raggsockor
raggsockor

raggsockor

:: handmålat kakel ::


kakel
I Portugal smyckar man golv och väggar med det vackraste handmålade kaklet, jag har för mig att det är ett kulturarv från tiden då morerna styrde i Portugal. Jag kunde inte hindra mig från att fota de fina mönstren och kom hem med mobilkameran fylld av kakelbilder. I Lissabon täcktes hela husfasader av kaklet och jag konstaterade att det måste vara ett tåligt material som håller så bra eftersom det fortfarande var så vackert efter alla år. Jag letade förgäves efter en kakelbutik för att köpa med mig ett gäng plattor hem, men det enda kaklet jag hittade såldes dyrt och styckvis i turistbutiker med kork på baksidan.

kakel


kakel

kakelkakel

kakel

kakel

kakel
kakel
kakel


kakel

:: Portugal ::

Portugal

Jag är just hemkommen från 12 dagar i Portugal. Att åka på konferens i Portugal och sedan passa på och ta ut några semesterdagar var en riktig hit. Ett otroligt vackert land! Juni försvann i ett huj, nu ska jag ta vara på juli och jag känner i magtrakten att det kommer bli en bra månad! Bloggen brukar gå ner i relaxmode på sommaren med sporadiska uppdateringar. Men jag ser på besöksräknaren att folk troget hittar hit trots att det var flera veckor sedan jag senast skrev, det värmer att se. Ha en fin sista dag i juni, och välkomna in i juli!

Portugal

Portugal

Portugal

Portugal

Portugal

Portugal

Portugal

Portugal


:: planeringsfasen ::

Soft donegal tweed

Tusen tack för alla kommentarer för den broderade stolen. Jag blir alldeles varm i hela kroppen och så otroligt glad för era fina komplimanger att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Jag läste i senaste numret av tidningen Hemslöjd om Knut Östgård (känd som hemslöjdskonsulent, begåvad täljare/slöjdare och kursledare) att han under 1980- och 90-talet var inne i en frenetisk period då det enda han ville göra var att spendera tid i verkstan och slöjda, slöjda, slöjda. Det riktigt klack till i mig när jag läste de där raderna. Det kändes som att han beskrev mig. Ständigt finns det tankar och idéer på olika projekt och när jag blundar kan jag se nålen som dras genom tyget, sländan snurra eller nålbindingen framför mig. Det finns så mycket skapandekraft i kroppen som bara väntar på att få komma ut.

I det läget är jag nu. Stolprojektet är avslutat och nya äventyr väntar. Det är en planeringsfas och jag kan inte bestämma mig hur äventyret bäst ska läggas upp för maximal effekt. Ska jag börja med koftan Slanted Sleeven av garnet som jag fick av Tant Kofta? Eller sticka något av mitt alldeles eget spunna garn? Eller börja ett nytt broderiprojekt genom att sätta saxen i det nya klädet som Hedvig och jag sambeställt från Harry Hedgren?

egenspunnet garn

Egenspunnet garn

Egenspunnet garn

Kläde

:: den broderade stolen ::

broderad stolbroderad stolSå blev den färdig, den broderade stolen. Det blev en gladstol som man blir på gott humör av att titta på. Pengamässigt har det inte kostat mycket att göra om stolen eftersom stolen köptes begagnad för 4 år sen, jag fått tyget av mamma (som köpt det billigt på en möbelbutik) och garnet är från stashen. Däremot tar det ju tid att brodera, och en hel dag att klä om stolen. Men resultatet är så värt! Att det nu finns en helt unik stol hemma är smått fantatastiskt. De danska prickiga enhörningarna är mina favoriter, jag tror bestämt att de kommer dyka upp på fler broderier i framtiden. 

Att brodera i möbeltyg är något av ett slitgöra för fingrarna eftersom det är så tjockt och tätt, men för att det ska bli en hållbar sittmöbel är det värt det. Att klä om en stol var också en utmaning, ibland är det bra att man inte vet vad man ger sig in i för då skulle man kanske aldrig försöka. För ryggstödet gjorde jag av med ungefär 3 gånger så många häftklammrar som slutligen hamnade i träet. Det böjda träet svarade nämligen dåligt mot häftpistolen. Jag blev helt slut när jag väl var färdig med häftpistolen, som ett mindre gympass där jag i dålig arbetsställning och med full fokus medan jag sköt häftklammr. Nu kan jag vila ut i min nya stol.


broderad stol

broderad stol
broderad stol
broderad stol
broderad stol

broderad stol