:: 300 000 HURRA! ::

Tänka sig att min blogg idag passerade 300 000 besökare sedan den startades 2008. I drygt 7 år har jag skrivit om mitt handarbete. I början trevade jag mig fram med bild och text, och fortfarande idag trevar jag mig fram över orden men med mycket större självsäkerhet. Att fritt få orda om och visa upp min slöjd och handarbete och få glada tillrop tillbaka har gjort mig säkrare och samtidigt gett mig en känsla av tillhörighet. I dagens industriella samhälle så finns det rum för oss som sysslar med handens arbete, vi tar oss plats och vi tar hand om varandra. Det gillar jag! 

300 000 besökare är så värt att fira! Först ska jag disputera sedan ska jag hitta på något kul sätt att fira på.
Tjipp! / Elin

:: några maratonpass vid spinnrocken ::

egenspunnet garn 

Efter den intensiva broderiperioden med mitt senaste kolambroderi och Abiskokartan fick jag för mig att jag skulle sticka något som omväxling. Jag satte således igång med både en slanted sleeven-kofta till mig själv och en kofta till min brorson. Efter några veckor med bara stickning blev jag totalt uttråkad på att sticka. När jag tänker efter är det inte första gången som jag lessnar på mina större stickprojekt om jag inte har något annat handarbete på gång samtidigt.

egenspunnet garn 

Spinna garn har jag länge längtat efter och plötsligt under valborgens långhelg tog jag fram ull och satte mig utan omsvep vid spinnrocken. Bara så där. Ibland går det snabbt från tanke till handling, det var en befrielse att köra igång med ett handarbete utan planering.
 
egenspunnet garn

egenspunnet garn

Precis som jag ville ha ett mål när jag spann garn till Peters virkade sjal bestämde jag att detta garnet ska bli till en kofta. Hela helgen satt jag sedan och spann och spann och spann. Att spinna måste utan tvekan vara det mest beroendeframkallande handarbete som jag testat.

egenspunnet garn

Jag är väldigt förtjust i de pigga, starka färgerna. De känns nästan självlysande när solen lyser på dem och jag hoppas att de kommer passa bra som en kofta. Eftersom det är första gången som jag spinner flerfärgat med så långa partier så vet jag inte hur pass randigt det kommer bli, gissningsvis väldigt bredrandigt med stora partier grön och en mindre bit blått. Det är spännande att ge sig ut på okänt vatten!

egenspunnet garn

:: en liten fin kofta ::

Fyra fina koftor, kofta B

En liten brorson som fyller 1år i dagarna ska få en stickad kofta i födelsedagspresent. Mönstret är Fyra fina koftor, mönster B av Lene Holme Samsøe. Jag tycker strukturen är superfint och garnet är jättemysigt att sticka i men mönstret i sig var bara sådär. Mönstret är nämligen konstruerat så att man ska sy ihop delarna; det tycker jag både är onödigt, svårt och tråkigt. Inspirerad av Lena stickade därför koftan i ett stycke precis som hon gjorde med samma modell. Genom att räkna på masktätheten och antalet maskor i ärmen beräknade jag hur lång kroppen skulle vara innan jag delade av för fram- och bakstycke. När fram- och bakstycke var klara plockade jag upp maskorna i ärmhålen och stickade dem uppifrån och ner, precis som Lena gjorde.

När man syr ihop stickat försvinner någon maska i sömsmånen. I efterhand insåg jag att i och med att jag stickade fram och bakstycke i ett så borde jag nog ha tagit bort 1 mönsterrapport i varje sida för att kompensera för detta. Fördelen med en för stor kofta är ju att pojken så småningom kommer att växa i den, även om det tar några år, hehe. För att sammanfatta kan jag säga att strukturen gör att att stickningen är jättestretchig i alla led så jag kan tänka mig att modellen är jättebra till små bebisar.

Stickor: 2,5mm och 3mm
Mönster: Storlek 2 år, Fyra fina koftor, modell B (Fire fine trøjer) från Babystickning på stickor 3 av Lene Holme Samsøe
Garn: Geilsk Bomuld og uld, Shade C2, 55%ull och 45% bomull från Litet nystan
 
Fyra fina koftor, kofta B

Fyra fina koftor, kofta B

Fyra fina koftor, kofta B

Fyra fina koftor, kofta B

Fyra fina koftor, kofta B

Fyra fina koftor, kofta B

:: sprattelgubbar ::

sprattelgubbar

Livet är så fullt av allvar så ibland behövs en sprattelgubbe för att lätta lite på trycket. Peter är lite som en sprattelgubbe, sprallig, studsig och rolig; så då passar det extra fint att ge honom sprattelgubbar i födelsedagspresent. Nackdelen med att ge bort en sprattelgubbe är att man måste ta fotona i förväg så det blir ju ingen hemlighet vad man ska ge bort, tur då att han har så dåligt minne att han faktiskt glömde bort att han skulle få dem.

sprattelgubbar

Sprattelgubbar är enkla att göra. Du behöver 2 st foton/sprattelgubbe, påsnitar, kartong (jag använde flingkartong), liten vass sax, limstift, snöre och håltång. Så här gör du:

0) Ta roliga foton!

1) Jag började med att grovklippa ut fotona med cirka 2-3 mm tillgodo in till kroppen. Nästa steg är att klippa isär kroppsdelarna. Eftersom lederna måste ligga omlott där påsnitarna sitter behöver alltså 2 foton/gubbe så att du kan klippa ut bålen + fötterna från foto nr 1 och armar + lår från foto nr 2.

3) När klippningen är klar limmas delarna på kartongen, det är bra om de får ligga i press en stund.

4) När limmet torkat ska delarna renklippas.

5) Sedan gör man hål för påsnitarna med håltången, och små hål för snörena så att gubben ska kunna sprattla.

6) Beskrivning för hur man trär snöret hittar du här.

7) Dra i snöret och få ett riktigt gott skratt!

sprattelgubbar

sprattelgubbar

inför sprattelgubbe


:: uppstart ::

lapptäcke

Våren är här och några handarbeten är avslutade, så uppstår plötsligt ett tomrum. Ett utrymme med potential, där det står helt fritt att välja vad man vill göra härnäst. Hos mig finns det några idéer legat i ide långt bak i huvudet länge nog att det var dags att släppa fram dem. Den första idén som ville komma fram var det här lapptäcket som så småningom ska bli ett kuddfodral till den stora kudden som är så bra att ha i sängen bakom ryggen när man löser korsord på söndagsförmiddagen ni vet. Hela lapptäcket ska fyllas med förstygn med 1 cm mellanrum. Det kommer ta sin lilla tid och det får det lov att göra, att ha ett handarbete som är enkelt att ta fram ibland och sy några rader; det har verkligen sin charm.  


lapptäcke

Nästa handarbete är en koftstickning som jag gått och grunnat på i ett helt år. Jag har till och med vetat vilken modell jag skulle sticka av garn som jag fick efter ett hantverksbyte med Tant Kofta. Precis som stressen som smyger sig på när jag ska sy ett nytt klädesplagg för att mönsterarken är fullt med oändligt många linjer i olika färger och former, så kan stickbeskrivningar få mig att tappa suget. För det mesta är det ju inga problem om man väl sätter sig ner i lugn och ro, men oftast vill man ju komma igång nu nu nu och då finns det ingen tid till eftertanke. Koftmönstret har därför legat i handarbeteskorgen i ett helt år innan jag fann ro att plocka upp det, och nu gick det ju hur lätt som helst.

slanted sleeven


slanted sleeven

:: ljusstakar och plåtslöjd ::

plåtslöjd
Den ensamma fiskbulleljusstaken med treorör till ljushållare kände sig ensam och har inte blivit tänd många gånger sen den kom till för snart ett år sen. Nu har nu fått sällskap av två värmeljusstakar och har fått flytta in på köksbordet, det känns genast roligare att ha en trio och myskänslan mångfaldigades. Det är så fint när ljuset reflekterar mot den mässingfärgade plåten bakom ljuset så båda nya ljusstakarna fick mässingsplattor. En del av charmen med plåtslöjd är helt klart att klura och hitta på olika lösningar och varianter med plåtburkarnas form och färger, särskilt för själva ljushållaren som jag gjort olika på alla tre. Det är så himla stimulerande att göra såna här små plåtslöjd-projekt som blir klara på en dag när man är van vid broderier som tar flera veckor.

Inspirationen kommer så klart från boken Plåtslöjd av Gunnar Jeppsson och Kalle Forss, utgiven på Hemslöjdens Förlag.

plåtslöjd

plåtslöjd

plåtslöjd

:: indisk-skånska stjärnor - anno 2015 ::

yllebroderiFår jag lov att presentera jynnet; Indisk-skånska stjärnor - anno 2015. Det är svårt att beskriva känslan av att bli färdig med en dyna. Det är liksom magiskt när man sytt sidsömmarna och får vända rätsidan ut för första gången och ser broderiet "beskuret". Det är en jäkligt häftig känsla och det liksom pirrar i magen av lycka när dynan är klar. Jag är riktigt nöjd och lycklig för den här dynan, den är definitivt min favorit av de fyra kolambroderier som jag gjort. Ja kanske till och med min favorit av alla dynor som jag formgett själv.

yllebroderi

Dynan är broderad med stora ytor bottensöm, både trädd och hopdragen bottensöm, precis som jynnen ofta var i nordvästra Skåne under yllebroderiets glansdagar under 1800-talet. I webbutiken på Skånes Hemslöjd kan du köpa och läsa om skånskt yllebroderi. Andra stygn i broderiet är ensidig plattsöm, schattérsöm, stjälksöm och knutar. Att brodera på vitt kläde är inte särskilt typiskt för allmogetextilier, men jag valde det för att jag tycker om hur färgerna framträder klarare mot det vita jämfört med mot svart kläde.

yllebroderi


yllebroderi
Den stora gula blomman är broderad med trädd bottensöm och den röd-blå blomman med ensidig plattsöm.

Det roliga med kolambroderiprojektet, som jag hållit på med i lite mindre än ett år, är att jag använt mig av ett nytt formspråk. Att kombinera och leta efter gemensamma nämnare i de indiska kolam-mönstren och de skånska broderierna har lett till att jag utforskat nya sätt att jobba på. Det har varit väldigt roligt och även en nyttig övning för mig. Det känns som att det kommer att påverka hur jag tänker när jag ritar mönster även i framtiden.

Här kan du läsa tidigare inlägg om broderiet. 

yllebroderi
Stjärnan är broderad med hopdragen bottensöm, schattérsöm och ensidig plattsöm
yllebroderi
Bollar i hörnen

yllebroderi

yllebroderi
Ett randigt, gammalt bolstervar på baksidan

:: Tack!! ::


Stort stort tack för alla kommentarer om min karta, ni ska bara veta vad glad jag blir och varm om hjärtat att ni gillar kartan lika mycket som jag. Tack!

:: brodera en karta över Abisko ::

Klicka på bilderna för att få dem större
Det här mina kära vänner är ett mycket speciellt projekt för mig. För exakt två veckor sen satte jag igång med att brodera en karta över Abisko. Det är ett projekt som binder samman min största hobby broderi med mitt forskningsprojekt i Abisko. Det var häftigt att återuppleva platser där jag varit med broderiet; jokkar som jag tagit vattenprover i, tältplatser, fina solnedgångar, rastplatser där jag ätit lunch och lilla tjärnen där jag badade näck. Jag älskar min broderade karta och kan inte se mig mätt på den!


Eftersom jag jobbar på en naturgeografi-institution på universitet har jag tillgång till digitala kartor på nätet. Jag laddade ner Lantmäteriets Översiktskarta över Abiskoregionen som är mitt studieområde där jag spenderat tid i fält de senaste åren. Kartan skrev jag ut på en färgskrivare och är stor som ett A3-papper. Nästa steg var att föra över mönstret till tyget med ett ljusbord och blyertspenna, sen måla sjöar och skog med barnkritor. Sen strök jag tyget för att fixera färgerna. Tyget är billigt toille-tyg i oblekt bomull. Jag funderade på att köpa finare tyg men jag gillar det oblekta och att väven inte är så tät.


Hela kartan är broderad i efterstygn. Jag trodde lite naivt att det inte skulle ta så mycket tid att brodera eftersom det "bara" är linjer, men oj som jag hade fel. Det har tagit många timmars arbete att sy hela kartan men det har varit värt varenda timme.  Tänk vad fin den kommer bli på väggen!








Originalkartan heter Översiktskartan och kommer från Lantmäteriet, I2014/00691

:: det indisk-skånska broderiet ::


Det känns helt galet att jag under 5 veckor har broderat på mitt indisk-skånska broderi och inte hunnit (orkat) blogga om det. Att jobba så målinriktat och under tidspress som jag gör nu under doktorandtidens slutfas gör att jag inte orkar mycket annat än att jobba och brodera. Ibland känns det till och med jobbigt att umgås med kollegorna på lunchrasten eftersom det inte ryms fler tankar i huvudet. All energi går åt till skrivprocessen.



 

Lika systematiskt som när jag skriver vetenskaplig text har jag jobbat med mitt broderi. Som ni ser är det symmetriskt med många upprepande moment; upprepande av samma motiv som jag annars tycker kan bli enahanda att brodera. Men NU, nu när hjärnan behöver broderiet för att återhämta sig har det varit perfekt att få upprepa samma mönster flera gånger om. Det har helt enkelt varit den perfekta avkopplingen och återhämtningen. En kort stund varje morgon broderar jag, för att få en lugn start på dagen. Några timmar (nästan) varje kväll har jag broderat, metodiskt jobbat mig genom hela mönstret. 


På kollaget här ovanför kan ni se var jag hämtat min inspiration. Precis som mina två första kolambroderier kommer mönstren från Indien. De två översta vänstra jynnena kommer från Hemslöjden Skåne. De tre högra bilderna visar indiska kolam som är en slags traditionell gatukonst som kvinnorna tillverkar av rispulver. I mina två första kolambroderier jobbade jag med applikationer, med påfågelsdynan gick jag vidare till rent yllebroderi och nu i mitt fjärde kolambroderi har jag fortsatt med det skånska yllebroderiet och plockat in mycket bottensömmar. Jag är vansinnigt och oproportionerligt glad i mönsterkompositionen och färgerna på den nya dynan och längtar efter att se den monterad.