Sparven, bar och kafé Foto: Ulrika Olsson
Söndag för en vecka sedan så tog jag tåget till Gävle. På perrongen stod Ulrika som planerat och väntade på mig. Jag log både utåt och inombords när jag såg henne. Mina tankar gick ungefär “hon finns på riktigt” och “hon ser ut som hon gör på sina bilder”. Anledningen att jag åkt till Gävle var för att hämta kopparna som jag beställt av henne, och eftersom Gävle och Stockholm faktiskt ligger nära varandra så tyckte vi det var ett fint tillfälle att träffas på riktigt. Och så himla trevligt det var. Till vänner och bekanta brukar jag säga att det känns som att jag känner mina bloggkompisar på riktigt fastän vi aldrig träffats. Fram tills nu har jag inte vetat om det faktiskt är så, men nu kan jag verkligen bekräfta att det faktiskt är så. För trots att de flesta av oss bara visar upp en sida av sig själv på bloggen, den “bra” sidan, så får man ändå ett ganska bra hum om vem vilka vi är som döljer oss bakom bloggfasaden, Massor med små och stora liknande frågor pratade vi om både länge och väl medan vi fikade på Ulrikas vänners fik Sparven, över en god macka och latte. Innan kaffet hann vi dessutom med ett besök på utställningen Hedvig Ulfsparres textilsamling och en snabb vända på julmarknaden på länsmuseet. Himla trevligt säger jag igen.
Kopparna Relief som jag köpte är helt klart nya favoriten som jag dricker stora mängder te i på vardagsmorgonen och en hel balja kaffe ur idag på helgen. Trevlig tredje advent på er!
Vilken trevlig utflykt!
SvaraRaderaVilket underbart initiativ! Att mötas upp så där!
SvaraRaderaKlart att man kan lära känna en person via en blogg. Även om det mest är de bättre sidorna som visas upp så uppplever jag att de flesta bloggar väldigt ärligt! Vore det inte lite intressant att göra ett "Kjell 5000" inspirerat projket, fast utifrån bloggandet?!!
(En Kjell som brukat höras p3 bla. har 5000 vänner på fb, och som har börjat åka land och rike runt för att träffa dem live, utiall det var oklart om vilken Kjell det var frågan om)
vilka otroligt vackra muggar :-)!
SvaraRaderaÅh, vad fint du skriver! Jag håller med dig; så bra att du kom och vad trevligt det var! Tyckte ju att jag "kände" dig bra innan, men nu, efter några timmar i det verkliga livet, så känns ju allt annorlunda. Typ som att vi har känt varandra länge, länge, fast kanske inte setts på ett tag.
SvaraRadera