Blomman för dagen är en nejlika.
Flower of the day is a carnation.
Som med små byggstenar byggs virkningen upp; en stolpgrupp åt gången, som liksom flätas samman till en stor enhet. Det är enkelheten som gör mönstret så vackert. Och beroendeframkallande. Förra lördagen lyckades jag virka en hel disktrasa eftersom jag inte kunde lägga den ifrån mig. Den fick följa med på tunnelbanan, kalaset, bussen och på middag hos syster. Virka virka virka.
Vackrare disktrasor får man leta efter.
Mönster: 365 saker du kan slöjda
Virknål: Boye 2
Garn: lingarn
With small building blocks the crochet dishcloth is built. One group of double crochet at the time, braiding into a larger entity. It’s the simplicity that makes the beauty here. And the addiction. Last Saturday I managed to crochet a whole dishcloth since I just couldn’t put it down. It came with me on the subway, the birthday party, the bus and dinner at my sister’s place. Crochet crochet crochet.
Pattern: 365 saker du kan slöjda
Crochet needle: Boye 2
Yarn: Linnen yarn
Mormorsrutor som blev örhängen till Hemslöjdsbutiken i Landskrona. Och en kub som blev ett halsband som blev en 30-årspresent. Stärkta med florsocker blir de nästan som godisbitar.
Granny squares that became earrings to be sold at Hemslöjdsbutiken in Landskrona. And a cube that became a neckless that became a birthday gift for a friend turning 30 years the other week. Starched with sugar they are almost like candy pops.
Nu när jag ändå håller på att tjata en massa om yllebroderi tänkte jag passa på att visa hur ett yllebroderi ser ut innan du börjar brodera. Här på bilderna är det en av deltagarna på kursen i Skånskt yllebroderi som är i farten. Du ritar alltså ditt mönster på arkitektfilm (eller liknande), prickar hålen och till sist målar du med vit textilfärg för att föra över mönstret till tyget.
Now that I’m going on and on about woolen embroidery, I thought that I might as well show you what the fabric looks like before you start to embroider. This (on the pics) is done by one of the participants in the course of Skåne woolen embroidery. You draw your pattern on a ‘plasticy paper’, make the holes, and finally paint with white textile color to transfer the pattern to the fabric.
Mittemellan hästar, tuppar och hjortar står små inklämda soldater. Hon som år 1804 skapade denna åkdyna är min sinnebild av en brodös. Hon kunde helt enkelt inte sluta brodera. Med tanke på hur inklämda soldaterna är mellan tuppar och hästar så måste hon ha bestämt sig för att brodera dem när dynan praktiskt taget redan var klar. Jag ser framför mig hur hon tänker “Nog får det plats soldater här, bara jag gör dem tillräckligt små”.
In between the horses, roosters and deers are small sandwiched soldiers placed out. The woman that in 1804 created this cushion is my symbol of what an embroiderer truley is. She just couldn’t stop. Considering how squished the soldiers are in between the horses and the roosters, there’s no doubt that the cushion was practically finished when she decided to “Surely I can embroider soldiers here as well, just as long as I make them small enough.”