:: att lära sig fibrer genom att spinna ::

garn
 Jag kan inte sluta att tänka på ull, garn och sländan sen jag fick lära mig att spinna tidigare i våras. Ibland är det till och med så att när jag blundar ser jag sländan snurra bakom ögonlocken. Genom spånaden lär jag mig om hur ullens fibrer fungerar och hur tyngden på sländan påverkar hur tunt respektive tjockt ett garn blir, hur snurrhastigheten påverkar garnets tvinning. Det finns så mycket att lära sig och så mycket roligt med den textila kunskapen och görandet att ibland bara vill släppa alla måsten i livet och bara grotta ner mig i allt slöjdande.


Till vänster i bild är mitt senast spunna garn. Den gröna ullen var så lättarbetad att den liksom blev till garn av sig själv. Det grå garnet fick jag kämpa med och ullen ville inte riktigt som jag, men skam den som ger sig. När den bruna lilla härvan kom till så började jag känna att det var jag som dikterade förhållandena, inte sländan eller ullen. Det blå och vita var mina första garn som jag då tyckte så förskräckliga ut, men nu tycker är riktigt charmiga i sin tufsighet.

garn
garn



garn
garn


4 kommentarer :

  1. Ja, det där med att spinna tycks verkligen vara något man lätt kan fastna i! (och det är väl lite därför jag medvetet undvikit att prova... ;) )

    ...och vilken skillnad det märks i ditt spinnande! Heja! :)

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer helt och fullt! Det där med spinnkafé låter som en alltmer självklar idé! ;)

    SvaraRadera
  3. Vilket fint garn! Det ser jättejämnt och fint ut. Jag har också just börjat spinna, och blivit så fast att jag gått och köpt mig en spinnrock.
    Mitt första garn såg mycket förskräckligare ut än ditt, men jag stickade ihop det till en mössa och den ser faktiskt riktigt fin och helt normal ut.

    SvaraRadera
  4. Du är mycket duktig på det där. Jag har visserligen bara testat en gång och då blev mitt lilla garn hur ojämnt som helst.

    SvaraRadera

Tack för din fina kommentar!