Mönsterarkivet
Hälsa på i nya bloggen; MÖNSTER-ARKIVET. Lämna mer än gärna tips och egna bidrag på gratis mönster och beskrivningar. Har du själv eller någon du känner fina och inspirerande beskrivningar i din/hans/hennes blogg så länkar vi (MiA och jag) med bild och adress till dig!
Alla presenter är nu hos sina nya ägarinnor
Nästa present är tovade tofflor till systra min. Jag fick mönstret av Silver&Pulver.
DUBBELT GARN MED STICKOR SJU
TOVADE I 60 GRADER
Silver&Pulvers tossor såg så trollska ut tycker jag, den känslan får jag inte alls av mina. Men de blev fina ändå. Hennes idé att klippa ett runt hål och sätta i en knapp var så bra att jag snodde den rakt av :)
OTOVADE
TOVADE, MED BRODERI
Present nummer 2 till syster yster. Dessa vantar är busenkla att sticka, bara runt runt runt på rundsticka. Man behöver inte ens sticka snyggt eftersom de ska tovas (jag fick tvätta mina 3 ggr, 60 grader, innan jag var nöjd med storleken). Mönstret är väl beprövat, jag har fått det av Linnzan, beskrivningen hittar du här. De töjs ut endel efter hand som man använder dem, om de blir förstora så är det bara att slänga in dem i tvättmaskinen igen. Det gäller de randiga tossorna här ovanför också.
BRODERIET är gjort efter tovningen, men jag kan tänka mig att det är snyggt att tova 1-2 ggr, brodera och sedan tova en sista gång i maskin. Broderierna är gjorda i samma garn som jag stickade i. Själksöm och franska knutar är stygnen. Enkelt och dekorativt.
GARN: Jag stickade i restgarn. Nästan alla 100%-ullgarner går att tova, de måste bara köras olika många gånger i maskinen. Löst spunna garner tovas lättare än hårt spunna, Eskimo och Lovikka krymper därför mycket. Ullfibrerna behöver "plats" för att kunna krympa, därför krymper lös stickning mer än fast dito.
Färgglad barnkollektion
Tajtsen i det rödvita tyget är en favorit i repris. Han håller på att växa ur dem som han redan har, och eftersom jag tycker att tyget är så fint så får han ett par likadana.
När jag hade sytt färdigt tröjan så insåg jag till min förtvivlan att öppningen för huvudet var alldeles för litet. Tålamod är en dygd kände jag då. Lösningen på problemet blev att sy ett sprund baktill.
Tyget till nattlinnet nedan köpte jag på Skroten utanför Skene för några år sedan. Egentligen så är det ju rätt fult, men samtidigt lite knasigt och kul med en kartan över Florida på magen.
Ytterligare ett par tajts. Grenen är väldigt hög så jag minskade ner den till de röda tajtsen. Som det är nu blir det i alla fall varmt och skönt om magen :)
Den sista lilla barntröjan gick i ett nafs; både att bestämma sig för att sy den, att välja tyger och att utföra det faktiska sömnadsarbetet. Jag hittade mönstret och inspirationen hos Solig nu ikväll och föll pladask för denna örngottströja. Solig sydde den av ett helt örngott till sig själv, men en 1,5-åring behövde inte ett helt örngott, så jag tog de ungefärliga måtten från ett 86cl-mönster. Det snabbaste plagget är också det som jag blev mest nöjd med!
Jag invigde min nya tvillingnål på dessa plagg. Kul eftersom kragarna genast blir snyggare. Kragarna i sydde jag med hjälp av Blomma åker vagns beskrivning. Det var jättebra att göra så!
Mönster kommer från boken Barnkläder - sy och sticka till barn 0-3 år av Hanne Meedom och Sofie Meedom.
Nya korsstygn på stramalj
Bakom de lila och röda bladen ska jag brodera mönstret som ni ser på bilden ovan. Mönstret kommer från en bok med tvistsöm, som också den säljs på Hemslöjden i Skåne.
Lost and found: rosiga stickade vantar från Gotland
Förra veckan när jag för andra eller tredje gången satt och stoppade mina håliga vantar så kom jag att tänka på dessa rosiga vantar som jag köpte i Visby och började sticka för 1,5 år sedan. Jag letade efter de bortglömda (lost) och hittade dem i en garnkorg (found). De var nästan färdigstickade, det var bara tummarna kvar. Galet... varför orkade jag inte sticka färdigt dem då?
Mönstret var a l l d e l e s för stort, därför fick jag minska det. I och med att det är mönsterstickning så var jag tvungen att ta bort en hel rapport, i detta fallet alltså en ros. De är lite tajta där handen är som bredast, men inte så att det stör.
Så här trassligt ser det ut på avigsidan när jag stickar mönsterstickning.
Och precis när man tror att man är färdig med vantarna så återstår det att fästa trådarna. Trist, men så värt det när man är klar!