:: prickning ::

I lördags var jag och klättrade. Vi har hela klättergänget haft ett ganska långt uppehåll under december och januari, när vi nästan inte klättrat alls. Så nu när vi börjar komma igång igen så känns det i axlar, armar och fingrar. I lördags körde jag och min kompis på och klättrade på vår maxnivå praktiskt taget hela tiden så på lördag kväll när jag kom hem så var jag rejält mör i kroppen. Det blev inte bättre av att jag bestämt mig för att prickningen till mitt nya yllebroderi skulle börjas och avslutas på söndagen. Nästan hela söndagen satt jag därför stilla vid köksbordet och prickade mönstret. Stel av träningsvärk i kombination med monotont arbete som gick ut på att krampaktigt hålla i sylen i flera timmar. Ack ack ack, sen var jag stel som en glasspinne och det knakade i lederna. Tur att mitt favoritträningspass går på söndagskvällar på Friskis så att jag kunde träna bort stelheten. Handarbete och träning är en vinnande kombination som jag inte skulle vilja vara utan.

Jag hann precis med att föra över mönstret på tyget innan det var dags för träning. Jag blev så taggad av att det äntligen var klart att jag tog några skutt och applåderade i min ensamhet. Tyvärr hade det vid det laget blivit så mörkt ute att det överhuvudtaget inte gick att ta ett vettigt fotografi.

Det var förresten några av er som skrev att det ska bli spännande att följa mitt broderi ända från början. Vet ni vad, jag tycker det är lika spännande jag eftersom detta bara är mitt andra yllebroderi som jag ritar själv. Denna dynan är dessutom mycket större än den förra, så ni kommer definitivt få följa med när jag våndas över färg- och stygnval. Hoppas att ni har tålamod med mig!