Almen har gissningsvis växt någonstans på Österlen, växt sig stor, blivit nedtagen, sågad i grova plankor och lagd för att torka. Där låg plankorna snustorra på sin torkplats, på promenadavstånd från mina föräldrars stuga. Föräldrarna köpte en trave plankor och nu har alla vi barn fått var sin skärbräda. Min svåger som är snickare hyvlade till min jättefint och jag oljade in den. Han sparade stammens rundhet på långsidorna så man känner verkligen att det är ett träd. Den här skärbrädan har potential att skäras på så länge jag lever och lite till.
Alm är bara så snyggt! Jag har gjort ett gäng svep i detta fantastiska träslag. =)
SvaraRaderaVad fin den är! Jag har två ekplankor som väntar på att bli samma sak (fick dem tillsammans med en hyvel av min bror i julas, när jag hade önskat mig en träskärbräda av honom...), måste bara få tag i en snickarbänk som jag kan låna.
SvaraRaderaSå himla vackert nästan som poesi, gillar tanken att den kommer vara med ett tag till !
SvaraRaderaVad häftigt!
SvaraRaderaHållbarhet...Vackert!!!
SvaraRaderaEn sån skärbräda tackar man inte nej till. Jättefin!
SvaraRaderaMycket fin!
SvaraRadera