Kavelfrans är en kul grej, man undrar ju hur människan har kommit på alla dessa finurliga tekniker. Den här typen av kavelfrans kan man både väva i en bandvävstol (brasklapp; jag har aldrig vävt själv så jag vet inte hur det går till)och slå på en kavel . Kaveln som man använder är samma sort som den där linjalliknande pinnen som man har för att göra jämna fransar på ryamattor. Eftersom kavlarna var slut på hemslöjden här i Stockholm så plockade jag isär en tumstock och tog två av dess pinnar, det gick alldeles prima.
Kavelfransar på gamla dynor kan vara randiga med restgarner från broderiet, enfärgade, eller med färger som inte alls kom från broderiet. Man gjorde som man kände för helt enkelt, skön inställning tycker jag! Till min kavelfrans så valde jag ut fem av färgerna från dynan, eftersom dessa garner har jag mycket av och för att de är vackra ihop. Den färdiga kavelfransen är lite oregerlig så man måste vara snäll mot den och inte ha bråttom. Först nåla fast den, sen tråckla, sen sy fast den på maskin och sist vändsyr man fast den tillsammans med bakstycket.
Åh, alla dessa kant- och hörnavslutningar på de gamla kuddarna och dynorna! Underbara. Och din frans blir också fantastiskt fin.
SvaraRaderaVad kul! Klipper man upp den sen?
SvaraRaderaGreat work!
SvaraRaderaLove it!
Ahoi,
Sara