:: om mina redskap ::

Jag spinner vidare på Ulrikas tema om verktyg i keramikstudion. Ni som följt mig länge har ju säkert sett alla dessa grejer förr, om inte hos mig så säkert hos någon annan. Men det händer lite då och då att jag får frågor på mejlen om vilket garn jag syr med m.m., därför tänkte jag göra en ganska grundlig genomgång. Hoppas att det kan komma till nytta för någon därute.

Jag börjar med sybågen. Sybågar har jag flera stycken, jag vet inte riktigt var alla kommer ifrån men det måste vara en blandning av nyköpta, loppisfynd och arvegods. När du står i affären för att köpa en båge, satsa då på den med bra spänst och hållfasthet (kostar 65-80kr) - köp inte en i bambuträ eller annan mjuk hittepå, det är bara skit! Jag gillar sådan med skåra så att man kan spänna åt med skruvmejsel. Det finns skolor som talar både för och emot sybåge inom yllebroderi. Jag är helt klart för att sy med båge eftersom det är lättare att få lagom spänning på stygnen eftersom man tar ganska långa stygn och för att man slipper få kramp i handen av att spänna ut tyget med handkraft. Och, som jag sagt förut, så älskar jag att höra ljudet av tråden som raspar genom ett trumskinnsspänt tyg. Den lilla bågen på bilden nedan är ca 11cm i diameter och den stora ungefär 16cm.

Nålen och saxen går det inte att vara utan. Till både yllebroderi och grannlåtsbroderi (med lintråd) brukar jag använda en tapesserinål nr 20 med udd. För några bottensömmar kan en nål utan udd vara praktisk att ha. Den viktiga tumregeln är att nålen ska göra hål för garnet, inte tvärtom, för då slits garnet snabbt av efter slitage mot tyget. En liten vass sax är skön och behändig att klippa med och får plats i marsman så man kan ta den med sig överallt.

Bivax använder jag för att vaxa lintråden med, både när man syr ihop något och när jag broderar med lintråd. Vaxet är verkligen toppen och oumbärligt eftersom garnet då blir mycket starkare och fnasar inte upp sig. Vaxbiten fick jag av en kvinna som var med på Broderikaféet i början, hon använde det till skulpturer och kallade det för skulpturvax. En sådan här stor vaxbit räcker länge länge när man syr på hobbynivå.

I princip kan man brodera yllebroderi med vilket garn som helst, men uttrycken blir väldigt olika beroende på vilket garn du väljer. I skånskt yllebroderi använder man Brage (tvåtrådigt) och Fårö (entrådigt) båda är från Klippans, Fårö broderar man nästan alltid med dubbelt garn. Båda sorterna är garner som passar för broderi och vävning men inte till stickning eftersom de är stiksiga och ger ett grovt uttryck. Många nybörjare (inklusive jag själv) tycker bäst om det tvåtrådiga Bragegarnet. Kanske är det tvåtrådiga garnet mer beräkneligt och så slits det inte av som det entrådiga kan göra. Nu efter typ 10 års yllebroderi så har jag gått över till att ha den entrådiga Fårö som favorit. Konstigt nog minns jag faktiskt inte exakt vilket år som jag broderade min första dyna, eftersom jag dumt nog inte broderade jag inte in årtal på den. Ett tips till er alla är att alltid brodera in initialer och årtal på era dynor både för er egen och framtida generationers skull.

En liten del av mina garner hänger på en galge på väggen, mest för att det är fint, resten av garnerna fyller upp en kasse på golvet och en kartong under sängen. Eftersom färgbaden på något sätt påverkar garnkvaliteten på olika sätt kan man uppleva att två olika färger fyller/beter sig annorlunda.

När man ritat sitt eget broderimönster behöver man pricka hål i pappret för att (som en schablon) föra över mönstret till tyget. Det går väldigt bra att sätta en nål i ett suddgummi eller vinkork men om man ska pricka stora mönster kan det vara skönt med en prickare i pennformat. Den här fina svarvade prickaren köpte jag på syfestivalen i helgen. Man skruvar helt enkelt på metallhylsan och sätter ner en nål som sen skruvas fast.

Ljusbord. Det är en fiffig grej när man ritar och kopierar mönster. Det här är så nytt för mig att jag bara hunnit testa det en gång. Eftersom jag doktorera på en geografi-institution så har vi undervisning i flygbildstolkning. Sen något år tillbaka så har vi flashiga datorer där man kan kolla på digitala flygbilder, men ljusbord har använts i många år och det har funnits många i institutionens hemliga gömmor. För ett tag sedan frågade jag snällt om det fanns ljusbord att avvara och jag fick låna ett på obestämd framtid (för alltid hoppas jag). Även om jag egentligen inte har plats för det hemma så är jag sjukt nöjd eftersom de är så himla dyra att köpa.

Det var allt för mig. Jag återanvänder Ulrikas avslutningsord: Vilka verktyg behöver ni till ert skapande? Visa gärna!

ps. Det mesta av materialet jag skrivit om (utom ljusbordet) kan man köpa på Hemslöjden Skåne i Landskrona, som även har en webshop.