:: Dalhemslejonet i sin fulla prakt ::

 

I början i februari var det inlämning av alla rutor och bårder till Dalhemstäcket och Skepptunatäcket så att de ska kunna sys ihop (bilder på de andras rutor kommer i ett eget inlägg). Tänk att det gått fyra månader sen Maria och Amica drog igång projektet att rekonstruera de två medeltida täckena, det har sannerligen varit en rolig och lärorik resa att följa med på. När jag började med intarsiabroderiet hade jag svårt att föreställa mig hur det skulle bli när remsorna av gyllenläder kom på plats och hur den vita bården ramade in arbetet.  Det kändes som att slutförandet låg mycket långt fram i framtiden.

 

Remsorna av gyllenläder är fastsydda med läggsöm och känsliga så de tål inte väta eller att man pillar för mycket, därför har det inte gått att våtsträcka ut broderiet när det väl var klart.

På baksidan ser man vilka delar som är intarsia och vilka som är applikation. 

 Och att alla intarsiadelar är sydda två gånger; först hopsydda och sedan kom läggsömmen ovanpå.
 

En kvalificerad gissning är att jag lagt 50-60 timmar på broderiet som är 55x55cm stort. Eftersom hela Dalhemstäcket består av 12 rutor plus välarbetade bårder så förstår ni vilket stort team work det varit. I arbetet måste man även räkna in växtfärgningen av tygerna som Maria och Amica gjort själva, uppritningen av mönstren och att gyllenlädret skurits i tunna tunna remsor (vilket var väldigt tidskrävande enligt Maria).